I den här uppsatsen undersöks hur kvinnor resonerar kring moderskap och hur de konstruerar en identitet inom en heteronormativ diskurs. Hur förhåller sig dessa kvinnor till traditionella föreställningar om moderskap och hur inverkar detta på jämlikheten mellan kvinnor och män? Analysen är gjord utifrån ett queerteoretiskt perspektiv för att tydligt kunna anföra ett kritiskt förhållningsätt till de biologiska förklaringsmodeller som graviditet och moderskap är förknippat med. Materialet består av åtta djupintervjuer med nyblivna mödrar, i åldern 26-34 år. Studien visar att moderskapet fortfarande skapas inom konservativa ramar, vilket ger direkta konsekvenser för dessa kvinnors handlingsutrymme..

Syftet med studien är att undersöka den mediala konstruktionen av äldre kvinnors moderskap i två tidskrifter, mama och Gravid. Fokus ligger på hur kvinnor över 35 år och experter uttalar sig om äldre kvinnors moderskap och vilka kvinnor som framställs som äldre mödrar. Den teoretiska plattformen består av en kombination av samhällsvetenskapliga perspektiv och feministiska forskares teorier om konstruktionen av kvinnlighet och moderskap. I analysen används uttalanden från experter och äldre mödrar ordnat efter de två mest framträdande teman. Några av slutsatserna är att äldre kvinnors moderskap konstrueras som något riskfyllt särskilt av medicinska experter i tidskriften Gravid.

Syftet med studien är att undersöka den mediala konstruktionen av äldre kvinnors moderskap i två tidskrifter, mama och Gravid. Fokus ligger på hur kvinnor över 35 år och experter uttalar sig om äldre kvinnors moderskap och vilka kvinnor som framställs som äldre mödrar. Den teoretiska plattformen består av en kombination av samhällsvetenskapliga perspektiv och feministiska forskares teorier om konstruktionen av kvinnlighet och moderskap. I analysen används uttalanden från experter och äldre mödrar ordnat efter de två mest framträdande teman. Några av slutsatserna är att äldre kvinnors moderskap konstrueras som något riskfyllt särskilt av medicinska experter i tidskriften Gravid.

Utifrån intervjuer med sju mödrar som har återgått till arbetet efter en så kallad ?kort? föräldraledighet, avser den här studien att undersöka hur dessa kvinnor definierar, förhandlar med samt utmanar eller återskapar ideal och diskurser om moderskap respektive faderskap. Min empiri visar hur kvinnorna genomgående jämför moderskap med faderskap och hur de, i många avseenden, implicit uppfattar faderskap som bättre och något som de vill efterlikna. Kvinnorna definierar förväntningar kring moderskap som negativa och beskriver idealen som ?sunkiga? och de skildrar hur moderskap, både enligt dem själva och samhället, ses som något annorlunda i förhållande till faderskap.

En befolkningspolicy signalerar mer än hur många barn en kvinna ska ha. Den visar hur staten ser på sina medborgare och vilka saker man värderar. Den iranska befolkningspolitiken har varit väldigt framgångsrik trots att den inte är i samklang med en traditionell syn på mödrar. Uppsatsen diskuterar vilken betydelse dessa två diskurseer har för statens förhållande till kvinnliga medborgare..

Uppsatsens övergripande problematik handlar om normalitet och avvikelse och deras betydelse för vad som kommer att uppfattas som gott och dåligt moderskap. Studiens specifika syfte är att undersöka hur några kvinnor, vars livsstil på olika sätt avviker från det "normala", förhåller sig till och formulerar sig kring sitt moderskap och samhälleliga förväntningar på detsamma.Mitt material bygger på kvalitativa intervjuer och deltagande observationer med fem mödrar vars levnadsförhållanden och ideal i flera avseenden avviker från generella normer kring t ex arbete, boende och drogbruk.Jag utgår från den sociologiska synen på avvikelse som ett resultat av samhällets behov av avvikare för att upprätthålla den etablerade ordningen. Då kvinnor som avviker från olika normer vanligen anses vara olämpliga som mödrar utgår jag i min diskussion från att kvinnorna jag studerat kan antas uppfatta sig misskrediterade som mödrar och därmed sannolikt söker rättfärdiga sitt moderskap.I min analys av kvinnornas formuleringar kring moderskap illustrerar jag hur kvinnorna med hjälp av försvarsmetoder som "förklarande redovisningar" och "sociala jämförelser" kan vända potentiella misskrediterande beteenden till positiva egenskaper och på så sätt framhäva roller som goda mödrar. Jag belyser också hur kvinnorna utnyttjar det moderna moderskapets komplexa balansgång mellan traditionella och moderna värderingar genom att välja att presentera den modersroll som passar bäst för situationen och sammanhanget och hur detta resulterar i att kvinnorna upprätthåller och reproducerar traditionella normer och roller samtidigt som de tar avstånd från och motsätter sig desamma.Studien visar att de "avvikande kvinnorna" i stor utsträckning framställer sitt moderskap genom att ta fasta på och framhäva traditionella modersroller..

1976 till 1983 var en tid av politisk terror i Argentina. Det sägs att över 30 000 människor försvann genom militärjuntans övergrepp. Las Madres de Plaza de Mayo var en kvinnorörelse som bestod av mödrar till försvunna och som arbetade för mänskliga rättigheter. De tog sig in i den offentliga sfären med hjälp av sitt moderskap och trotsade därmed även distinktionen mellan det privata och det offentliga. Olika feministiska teorier behandlar detta ämne.

Uppsatsen behandlar moderskapsrepresentationer i det svenska reality-tv-programmet Ensam mamma so?ker. Syftet a?r att belysa hur diskurser om moderskap fo?rhandlas genom dessa representationer. Med en representationsanalys och semiotisk analys har jag tittat pa? mitt material utifra?n tva? tematiseringar med respektive underkategorier: 1) Tva?samhet: (hetero)sexualitet, monogami, ko?n och genus; 2) Funktion: social status, familjens och moderskapets funktion.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur homosexuella män konstruerar föräldraskap i ett samhälle dominerat av en heteronormativ diskurs. Genom att presentera icke normativa familjeberättelser hoppas vi kunna öka handlingsutrymmet och antalet möjliga positioner för föräldrar oberoende av kön och sexuell orientering.Frågeställningarna är:Hur konstruerar homosexuella män föräldraskap i förhållande till diskursen om moderskap och diskursen om faderskap? Hur förhåller sig homosexuella män till normer om familjebildning? Vilken betydelse har sexuell orientering för homosexuella mäns föräldraskap? Uppsatsens teoretiska grund utgörs av ett konstruktivistiskt perspektiv. Studiens teoretiska ram utgörs av diskursteori och queerteori med utgångspunkt i Judith Butlers heterosexuella matris. Det empiriska materialet består av sju semistrukturerade intervjuer med åtta homosexuella fäder.

Uppsatsens syfte är att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka framställningen av moderskap i föräldratidningar. Studien är kopplad till teorier om senmodernitet och använder sig av en diskursanalytisk ansats för att studera förekomsten av samhhälleligt existerande diskurser i materialet. Huvudfrågeställningen är: -Vilka diskurser kring moderskap framkommer i föräldratidningar? Denna besvaras med hjälp av tre delfrågeställningar:- Hur framställs relationen mellan mamman och barnet? Vad fokuserar tidningarna på i relationen?- Hur framställs mammor uppfatta moderskapet och hur beskrivs moderskapet?- Hur framställs mammans relation med omvärlden?Tidningarna som utgör uppsatsens empiri är Vi föräldrar, Föräldrar och barn samt Mama. Materialet har lästs med delfrågeställningarna som utgångspunkt och sedan delats in i analysteman i vilka olika aspekter av moderskapet diskuteras.

The study seeks to from professionals perspectives describe and analyze the beliefs they have about women with intellectual disabilities and their pregnancy and motherhood. We will also discuss and reflect on the possible support that professionals find important for women to handle pregnancy and motherhood. The information has been gathered through interviews with five different professions that have come in contact with the audience in their work. In our material we found three distinctive perspectives: a child´s perspective, a parent´s perspective and a community perspective. From these perspectives, we could find many similarities in the informants´ perceptions, which resulted in different themes.

Uppsatsens syfte var att få ökad kunskap om relationen mellan etnicitet, moderskap och uppfostran. Frågeställningarna var: Vilken är mammornas bild av den ideala modern? Vad uppfattar mammor påverkar dem i deras mammaroll? Vilken betydelse ges etnicitet i relation till moderskap och barnuppfostran? Vad har mammorna gemensamt och vad skiljer dem åt?Studien baserades på fyra fokusgrupper med mammor från tre olika etniska bakgrunder. Varje grupp bestod av två kurdiska, två arabiska och två etniskt svenska mammor vilket sammanlagt var tjugotre mammor. Jag valde att undersöka dessa mammors upplevelser av sitt föräldraskap i Sverige och utifrån deras erfarenheter ta reda på mammornas svårigheter i relation till samhället, och deras likheter och olikheter.

SAMMANFATTNINGFöräldraskap, moderskap och faderskap kan ses som sociala konstruktioner skapade med utgångspunkt i det aktuella samhälle och kultur en individ lever i. I skrivna utredningar inom socialtjänsten bedöms mödrar och fäders förmåga olika. Relationen mellan socialarbetare och klient kan betraktas som mycket ojämlik avseende makt. I samhället överlag finns en norm som förordar det jämställda levnadssättet och föräldraskapet. Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv undersöka familjebehandlares upplevelser gällande föräldraskapet i behandling inom socialtjänsten och hur maktaspekter i behandlingssituationen med föräldrar kan påverka detta.

Uppsatsen behandlar moderskapsrepresentationer i det svenska reality-tv-programmet Ensam mamma so?ker. Syftet a?r att belysa hur diskurser om moderskap fo?rhandlas genom dessa representationer. Med en representationsanalys och semiotisk analys har jag tittat pa? mitt material utifra?n tva? tematiseringar med respektive underkategorier: 1) Tva?samhet: (hetero)sexualitet, monogami, ko?n och genus; 2) Funktion: social status, familjens och moderskapets funktion.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på och diskutera hur tonårsmammor uppfattar sig själva; hur de såg på sig själva före graviditeten och hur de ser på sig själva idag. Hur en människa ser på och beskriver sig själv är ett uttryck för hennes självbild och självförtroende, vilka är beroende av andra människors attityder gentemot henne själv för hur de utvecklas.Mina frågeställningar är därför:? När de ser tillbaka, hur beskriver tonårsmammorna sig själva före graviditeten?? Hur beskriver tonårsmammorna sig själva idag? ? Hur uppfattar tonårsmammorna att omgivningen, såsom anhöriga, vänner och professionella aktörer, har reagerat på deras moderskap och stöttat dem genom graviditeten och i föräldraskapet?? Anser tonårsmammorna att omgivningens reaktioner och stöd påverkat deras syn på sig själva?Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod; internetbaserade intervjuer. Jag har intervjuat 10 tonårsmammor som bor över hela Sverige via MSN messenger. Mitt resultat visar att de flesta av tonårsmammorna beskrev sig själva i positiva ordalag innan de blev gravida och gjorde det också sedan de blivit mammor.